Behöver vi skriva om mäns hormonnivåer?
Vår skribent Alva-Emelie Olsson, tycker att vi borde belysa mäns hälsa likaväl som kvinnors: Nedan en artikel om Testosteronets påverkan i arbetslivet.
Artiklar
Här samlas aktuella artiklar, klicka på bilden.
Artikel: Hur männens nedgång i testosteron påverkar deras arbete
2025-06-01
Av Alva-Emelie Olsson, skribent
Hur männens nedgång i testosteron kan påverka deras arbete
Introduktion: Vi pratar relativt mycket om det kvinnliga klimakteriet. Om hur kvinnor förväntas bli trötta, sova sämre och tappa humöret?
Nu belyser vi männens motsvarighet. Män upplever, precis som kvinnor en förändring i hormonnivåerna under livet, män har en naturlig nedgång i testosteronnivåer när de åldras, ofta kallad andropaus eller "manligt klimakterium."
Denna hormonella förändring, som vanligtvis börjar i 30-årsåldern och blir mer märkbar efter 40, kan påverka både fysisk och mental hälsa, vilket i sin tur påverkar arbetslivet. Medan klimakteriet hos kvinnor har fått ökad uppmärksamhet på arbetsplatsen, är männens hormonella förändringar mindre diskuterad, trots att den kan ha betydande konsekvenser för prestation, ledarskap och välbefinnande. Här utforskas hur denna nedgång kan påverka mäns arbete och vad arbetsgivare och anställda kan göra för att hantera dessa förändringar.
Vad pratar vi om? Testosteron är ett hormon, som vi brukar tänka är ett manligt hormon, men som även kvinnor har, i mindre mängd. Det påverkar muskelmassa, energi, humör, kognitiva funktioner och sexuell hälsa. Enligt Cleveland Clinic börjar testosteronnivåerna sjunka med cirka 1% per år efter 30 års ålder för de flesta män. Vid 70 års ålder kan nivåerna vara 30–50% lägre än i ungdomen. Symtom på lågt testosteron (hypogonadism) inkluderar:
- Trötthet och låg energi
- Minskad koncentration och kognitiv dimma
- Irritabilitet eller humörsvängningar
- Minskad muskelmassa och fysisk styrka
- Sömnstörningar
- Lägre motivation och självsäkerhet
Dessa symtom kan påverka arbetsrelaterade prestationer, särskilt i roller som kräver hög energi, fokus eller ledarskapsförmåga. Andropaus är inte en direkt motsvarighet till kvinnors klimakterium, eftersom förändringarna är mer gradvisa, men de kan ändå ha en betydande påverkan på livskvalitet och arbete. Det är värt att skriva om detta.
För dig som vill veta mer har vi samlat tips och vidare läsning i form av länkar och tips nedan.
Hur kan det då påverka arbetslivet? Forskning tyder på att testosteronet kan ha flera effekter på mäns prestation och välbefinnande på arbetsplatsen. Här är några nyckelområden där påverkan är tydlig:
Minskad energi och produktivitet
Låg energi är ett vanligt symtom på testosteronnedgång, vilket kan leda till trötthet under arbetsdagen. En artikel från Harvard Health nämner att män med lågt testosteron ofta känner sig utmattade, vilket kan minska deras förmåga att hantera krävande arbetsuppgifter eller långa arbetsdagar. Detta kan särskilt påverka roller som kräver fysisk uthållighet eller hög mental skärpa, som ledarskap eller tekniska positioner.
Kognitiva utmaningar
Testosteron spelar en roll i kognitiva funktioner som minne och koncentration. Enligt en studie publicerad i The Journal of Clinical Endocrinology & Metabolism (citerad via WebMD) kan lågt testosteron bidra till hjärndimma, vilket kan påverka beslutsfattande och problemlösning. För män i ledarskapsroller, där snabba och välgrundade beslut är avgörande, kan detta vara en betydande utmaning.
Humör och självförtroende
Testosteron påverkar humör och självkänsla. Låga nivåer kan leda till irritabilitet, ångest eller till och med mild depression, enligt Healthline. På arbetsplatsen kan detta manifesteras som minskad motivation, svårigheter att hantera stress eller konflikter, eller en känsla av att inte vara "på topp". Detta kan påverka ledare som behöver inspirera och motivera sina team, eller anställda som arbetar i miljöer där trycket är högt.
Fysisk påverkan och sjukfrånvaro
Minskat testosteron kan leda till minskad muskelmassa och fysisk styrka, vilket kan vara problematiskt i fysiskt krävande yrken som bygg, transport eller räddningstjänst. Dessutom kan symtom som sömnstörningar öka risken för sjukfrånvaro. Enligt NHS kan män med lågt testosteron uppleva sömnproblem, vilket påverkar återhämtning och prestation nästa dag.
Ledarskapsutmaningar
Män i ledarskapsroller kan uppleva att det påverkar deras auktoritet och självförtroende. En artikel från Medical News Today nämner att lågt testosteron kan minska självsäkerhet och beslutsamhet, vilket kan påverka hur ledare uppfattas av sina team. Detta kan också leda till en känsla av att inte kunna leva upp till förväntningarna, vilket kan skapa stress och påverka arbetsmiljön negativt.
Arbetsgivare, vad kan man då göra? Man kan på flera sätt stödja män som påverkas av negativt av detta, men kom ihåg att detta är en naturlig nivå-nedgång i livet. Alla mår inte sämre för det.
Här är några förslag baserade på forskning och rekommendationer från källor som Acas och NHS England:
För att öka medvetenheten om testosteronets påverkan i arbetslivet kan vi börja att prata om det.
T.ex. flexibla arbetstider eller distansarbete kan hjälpa män att hantera trötthet och symtom, och företagshälsovård bör finnas tillgänglig för samtal och rådgivning. En stödjande arbetskultur utan stigma är viktig. Förebyggande åtgärder som motion, kost och stresshantering kan också bidra till att balansera testosteronnivåer, här har företagshälsan en viktig roll.
Positiva effekter av att uppmärksamma brist: Att stödja män kan leda till flera positiva effekter på arbetsplatsen: Förbättrad produktivitet: Genom att hantera symtom som trötthet och kognitiv dimma kan anställda prestera bättre och bidra mer effektivt. Minskad sjukfrånvaro: Stödjande åtgärder kan minska dagar borta från jobbet, vilket sparar kostnader och ökar kontinuiteten. Högre arbetsnöjdhet: När män känner stöd ökar deras motivation och lojalitet, vilket förbättrar arbetsmiljön. Bättre ledarskap: Ledare som hanterar sina symtom kan behålla sitt självförtroende och auktoritet, vilket gynnar hela teamet, samt, kanske kan hjälpa någon annan.
Svenska perspektiv: I Sverige är diskussionen om testosteronnedgång betydligt mindre framträdande än den om klimakteriet, men det finns forskning och resurser som belyser ämnet. En artikel från Läkartidningen (publicerad 2020-06-16) diskuterar testosteronbrist hos äldre män och nämner att symtom som trötthet och minskad kognitiv förmåga kan påverka arbetslivet. Den betonar vikten av att diagnostisera och behandla testosteronbrist för att förbättra livskvaliteten. Svenska arbetsgivare kan dra nytta av att tillämpa liknande strategier som används för klimakteriet, såsom flexibla arbetsarrangemang och tillgång till företagshälsovård, för att stödja män.
Slutsats: Männens nedgång i testosteron är en ofta förbisedd fråga som kan påverka arbetslivet genom minskad energi, kognitiva utmaningar, humörförändringar och ökad sjukfrånvaro. Genom att öka medvetenheten, erbjuda flexibla arbetsarrangemang, tillhandahålla företagshälsovård och skapa en stödjande kultur kan arbetsgivare mildra dessa effekter och skapa en mer produktiv och inkluderande arbetsplats. Detta gynnar inte bara de anställda utan hela organisationen genom förbättrad prestation, minskad omsättning och en starkare företagskultur.
Rekommendationer: Sök medicinsk rådgivning om man misstänker symtom på onormalt lågt testosteron, och överväg livsstilsförändringar som motion och kost. Ta hjälp av företagshälsan om du känner dig onormalt trött.
Länkar:
- Cleveland Clinic: Low Testosterone
- Mayo Clinic: Male Menopause
- Harvard Health: Is testosterone therapy safe?
- WebMD: Low Testosterone Explained
- Healthline: Warning Signs of Low Testosterone
- NHS: Male Menopause
- Medical News Today: Low Testosterone Effects
- Läkartidningen: Testosteronbrist hos äldre män
- NHS England: Supporting our NHS people
- Great Place To Work: Support Menopausal Women
Kom ihåg att jag som skribent inte är läkare, sök läkarvård om du känner att du behöver. Trötthet kan bero på många saker.
2025-06-01
-Alva-Emelie
Vad är Ledarskap?
Ledarskap är centralt inom alla organisationer, oavsett storlek eller bransch. Det handlar om förmågan att influera och styra mot gemensamma mål. I dagens arbetsmiljö är ledarskap av yttersta vikt för att skapa en produktiv och engagerad arbetsstyrka. En tillräckligt bra ledare kan motivera och inspirera medarbetare, främja en positiv arbetsmiljö och leda team genom förändringar och utmaningar. Här introduceras begreppet ledarskap och dess betydelse i arbetsmiljön.
Vem följer du – en chef eller en ledare?
2025-05-22
Många har haft en chef. Färre har haft en ledare.
Och den skillnaden kan göra hela skillnaden.
Ordet chef beskriver i grunden en roll i ett organisatoriskt hierarkiskt system.
En chef tillsätts, får ansvar, delegerar.
En chef kan ha medarbetare som gör som chefen uppmanar.
En ledare däremot får följare, för att människor vill följa.
Ledarskap är något man förtjänar.
Det är därför John P. Kotter, professor vid Harvard Business School, gjorde en klassisk distinktion:
“Management is about coping with complexity. Leadership is about coping with change.”
En chef hanterar strukturer, procedurer och mål.
En ledare visar riktning, inspirerar, skapar mening och trygghet mitt i förändring.
Men hur avgörande är det egentligen?
Väldigt avgörande, visar forskningen.
Organisationer som leds av faktiska ledare, inte bara chefer, mår bättre.
Amy Edmondson, också Harvard-professor, visar i sin banbrytande forskning om psykologisk trygghet hur ledarskap skapar en kultur där människor vågar säga ifrån, erkänna misstag och tänka nytt.
“Psychological safety is not about being nice. It’s about giving candid feedback, openly admitting mistakes, and learning from each other.”
Chef ≠ Ledare
En person kan vara chef utan att vara ledare, och ledare utan att vara chef.
Många organisationer misslyckas när de förutsätter att formell makt automatiskt innebär informellt inflytande.
“Management is about coping with complexity. Leadership is about coping with change.”
John Kotter
Där trygghet saknas vågar ingen säga något.
Då döljs misstag.
Då tystnar förbättringarna.
Gallup har i flera decennier mätt vad som påverkar arbetsengagemang mest.
Svaret är ledarskap.
Därför såg vi ett behov av Ledartidningen, och nu är den här.
Människor som har en bra ledare trivs,
de mår bättre,
de arbetar bättre
och de slutar mer sällan.
Simon Sinek - vars TED Talk “Start with Why” är ett av de mest sedda någonsin, se video nedan, uttrycker det så här:
“Leadership is not about being in charge. It is about taking care of those in your charge.”
En ledare bygger tillit, inte kontroll.
En ledare ställer sig sist i kön och först i ansvaret.
Eller som Sinek skriver i sin bok Leaders Eat Last - ledare skapar förutsättningar för andra.
Och vad säger vi i Sverige?
Pär Lager, en av Sveriges mest erfarna ledarskapsutbildare och tidigare rektor för Berghs School of Communication, skriver i sin bok Kommunikativt ledarskap att
“Framtidens ledare behöver vara modiga, närvarande och transparenta, inte bara effektiva.”
Ett chefskap kan organiseras men ett ledarskap måste vinnas, varje dag.
Annika Elias, tidigare ordförande för Ledarna, påpekade i ett tal att
“Chef är en roll du tilldelas. Ledare är något du gör och blir, i andras ögon.”
Det handlar om att bygga relationer, inte bara rapportera siffror.
Och på tal om relationer, låt oss inte glömma Barbro Dahlbom-Hall, en pionjär inom svensk ledarskapsutveckling. Hon sa:
“Ledarskap handlar om modet att stå kvar också när det blåser. Att se människan bakom beteendet. Att leda med både hjärna och hjärta.”
Så vem vill du vara?
Chefer behövs.
Men ledare gör skillnad.
Det är ingen motsättning.
Välkommen till den nya Ledartidningen!
2025-05-22
Från skrivbordet Ledartidningen
Aneth Olofsson | Legitimerad sjuksköterska
Skribent med intresse för arbetsmiljö, ledarskap och etisk användning av artificiell intelligens
Ledarskapets påverkan på arbetsmiljön
Ledarskap kan lyfta eller sänka hela arbetsplatsen.
En chef som lyssnar, stöttar och visar uppskattning kan förvandla en vanlig arbetsdag till något du faktiskt ser fram emot. Men ett dåligt ledarskap? -motivationen dalar, stressen ökar och teamkänslan försvinner.
Det är inte bara en fråga om ledarstil, det handlar om hur man får människor att må. Därför behöver ledare inte bara leda, utan också förstå hur de påverkar andra. För ibland är det inte arbetsuppgifterna, utan arbetsplatsen. Och den formas uppifrån.
Framtidens ledarskap
I en värld som ständigt förändras, är det viktigt att ledarskap också utvecklas. Framtidens ledare kommer att behöva vara förändringsvilliga, tekniskt kunniga och empatiska för att möta utmaningarna i en digital och snabbt föränderlig arbetsmiljö. Frågor som hållbarhet och etiskt användande av AI kommer också att påverka hur ledare agerar och navigerar i sina roller.
Kontakta oss och berätta vilket ledarskap du ser i framtiden?
Fördjupa Din Kunskap i Ledarskap
I den här videon diskuterar TEDx Puget Sound speaker - Simon Sinek - Start with Why: How Great Leaders Inspire Action
SNETT: a framework for ethical and multidimensional leadership in artificial intelligence
SNETT: a framework for ethical and multidimensional leadership in artificial intelligence
Aneth Olofsson
Abstract
The development of artificial intelligence is progressing rapidly and places high demands on both leadership and ethics. In order for technological advances to benefit society in a sustainable way, methods are required that ensure human values and norms guide decision-making. This article presents SNETT, a conceptual framework with five central principles: story, norm-disrupting, empathy, thinking, and trust. An important aspect is that leaders need to think skewed and multidimensionally to understand and navigate complex perspectives. The framework offers support for leaders who want to combine innovation with responsibility.
Introduction
Artificial intelligence has become an integral part of societal domains such as health care, education, and the legal system. This entails complex ethical questions concerning justice, transparency, and human rights. To meet these challenges, leaders need tools that help them make informed decisions and ensure that technology develops in line with democratic values (Floridi et al., 2018).
The structure of the framework: SNETT
Story – starting from human experiences
Story focuses on highlighting voices and stories that are often overlooked in technological development. By including user experiences, especially from marginalized groups, leaders can better understand the impact of technology and make well-informed decisions. Research shows that algorithms can reproduce existing inequality if they are trained on historical data (Buolamwini & Gebru, 2018).
Norm-disrupting – challenging the conventional
This principle urges leaders to examine norms, biases, and power structures embedded in technical systems. Questioning the status quo can lead to more just and inclusive solutions (Crawford, 2021).
Empathy – preserving the human
Empathy means seeing the human behind the data and considering how technical solutions affect identity, integrity, and social relationships. An empathetic leadership creates safer and more ethically sustainable systems (Mayer, 2019).
Thinking – thinking critically, skewed, and long-term
Thinking emphasizes the importance of thinking skewed and multidimensionally, that is, approaching problems from unexpected angles and understanding complex relationships. By analyzing the effects of artificial intelligence on multiple levels, ethical, legal, social, and existential, leaders can identify solutions that would otherwise remain invisible (Bostrom & Yudkowsky, 2014). This requires reflection on long-term consequences for society, working life, the climate, and democracy.
Trust – building trust through transparency
Trust is created through openness. Organizations should communicate clearly how artificial intelligence systems work and give users the opportunity to understand and question developments. Transparency and accountability are fundamental (European Commission, 2021; European Parliament, 2016).
Discussion: SNETT in relation to regulations
SNETT aligns with EU legislation, such as the General Data Protection Regulation and the proposed AI Act. These emphasize transparency, justice, and accountability, which SNETT operationalizes through its principles. By applying SNETT, leaders can not only comply with laws but also contribute to a more sustainable implementation of artificial intelligence and technology.
Conclusion
SNETT is a practical support for leaders who want to take responsibility in a time of rapid technological change. By integrating stories, norm criticism, empathy, skewed and multidimensional thinking, and trust into their leadership, artificial intelligence solutions can be developed that empower both the individual and society. The framework promotes leadership that is technically informed and deeply human, which is crucial for a sustainable future.
References
Bostrom, N., & Yudkowsky, E. (2014). The ethics of artificial intelligence. In K. Frankish & W. M. Ramsey (Eds.), The Cambridge handbook of artificial intelligence (pp. 316–334). Cambridge University Press.
Buolamwini, J., & Gebru, T. (2018). Gender shades: Intersectional accuracy disparities in commercial gender classification. Proceedings of the 1st Conference on Fairness, Accountability and Transparency, 81, 77–91.
Crawford, K. (2021). Atlas of AI: Power, politics, and the planetary costs of artificial intelligence. Yale University Press.
Dourish, P. (2017). The stuff of bits: An essay on the materialities of information. MIT Press.
European Commission. (2021). Proposal for a regulation laying down harmonised rules on artificial intelligence (Artificial Intelligence Act). https://eur-lex.europa.eu/legal-content/EN/TXT/?uri=CELEX%3A52021PC0206
European Parliament. (2016). Regulation (EU) 2016/679 (General Data Protection Regulation). https://eur-lex.europa.eu/eli/reg/2016/679/oj
Floridi, L., Cowls, J., Beltrametti, M., Chatila, R., Chazerand, P., Dignum, V., ... & Vayena, E. (2018). AI4People—An ethical framework for a good AI society: Opportunities, risks, principles, and recommendations. Minds and Machines, 28(4), 689–707. https://doi.org/10.1007/s11023-018-9482-5
Mayer, R. (2019). Empathy and the ethics of AI. Journal of Applied Philosophy, 36(3), 378–394. https://doi.org/10.1111/japp.12277
SNETT: Ett ramverk för etiskt och flerdimensionellt ledarskap i artificiell intelligens
SNETT: Ett ramverk för etiskt och flerdimensionellt ledarskap i artificiell intelligens
Aneth Olofsson
Sammanfattning
Utvecklingen av artificiell intelligens (AI) går snabbt och ställer höga krav på både ledarskap och etik. För att tekniska framsteg ska gynna samhället på ett hållbart sätt krävs metoder som säkerställer att mänskliga värden och normer vägleder beslutsfattandet. Denna artikel presenterar SNETT, ett konceptuellt ramverk med fem centrala principer: Story, Norm-disrupting, Empathy, Thinking och Trust. En viktig aspekt är att ledare behöver tänka "snett" och flerdimensionellt för att förstå och navigera komplexa perspektiv. Ramverket erbjuder stöd för ledare som vill kombinera innovation med ansvarstagande.
Inledning
Artificiell intelligens (AI) har blivit en integrerad del av samhällsområden som hälso- och sjukvård, utbildning och rättsväsende. Detta medför komplexa etiska frågor som rör rättvisa, transparens och mänskliga rättigheter. För att möta dessa utmaningar behöver ledare verktyg som hjälper dem att fatta informerade beslut och säkerställa att tekniken utvecklas i linje med demokratiska värderingar (Crawford, 2021).
Ramverkets struktur: SNETT
Story - Att utgå från människors erfarenheter
Story fokuserar på att lyfta fram röster och berättelser som ofta förbises vid teknikutveckling. Genom att inkludera användarupplevelser, särskilt från marginaliserade grupper, kan ledare bättre förstå teknikens påverkan och fatta välgrundade beslut. Forskning visar att algoritmer kan reproducera existerande ojämlikhet om de tränas på historiska data (Buolamwini & Gebru, 2018).
Norm-disrupting - Att utmana det invanda
Denna princip uppmanar ledare att granska normer, fördomar och maktstrukturer inbyggda i tekniska system. Att ifrågasätta status quo kan leda till mer rättvisa och inkluderande lösningar (Crawford, 2021).
Empathy - Att bevara det mänskliga
Empati innebär att se människan bakom datan och ta hänsyn till hur tekniska lösningar påverkar identitet, integritet och sociala relationer. Ett empatiskt ledarskap skapar tryggare och mer etiskt hållbara system (Mayer, 2019).
Thinking - Att tänka kritiskt, snett och långsiktigt
Thinking betonar vikten av att tänka "snett" och flerdimensionellt, det vill säga att närma sig problem ur oväntade vinklar och förstå komplexa samband. Genom att analysera AI:s effekter på flera nivåer, etiska, juridiska, sociala och existentiella kan ledare identifiera lösningar som annars inte hade varit synliga. Detta kräver reflektion över långsiktiga konsekvenser för samhälle, arbetsliv, klimat och demokrati (Bostrom & Yudkowsky, 2014).
Trust - Att bygga förtroende genom transparens
Tillit skapas genom öppenhet. Organisationer bör kommunicera tydligt hur AI-system fungerar och ge användare möjlighet att förstå och ifrågasätta utvecklingen. Transparens och ansvarsskyldighet är grundläggande (Floridi et al., 2018).
Diskussion: SNETT i relation till regelverk
SNETT harmonierar med EU:s lagstiftning, såsom General Data Protection Regulation (GDPR; European Parliament, 2016) och det föreslagna AI-regelverket (European Commission, 2021). Dessa betonar transparens, rättvisa och ansvar, vilket SNETT operationaliserar genom sina principer. Genom att tillämpa SNETT kan ledare inte bara efterleva lagar utan också bidra till att mer hållbart implementera AI och teknik.
Slutsats
SNETT är ett praktiskt stöd för ledare som vill ta ansvar i en tid av snabb teknologisk förändring. Genom att integrera berättelser, normkritik, empati, sned- och flerdimensionellt tänkande samt förtroende i sitt ledarskap kan man utveckla AI-lösningar som stärker både individen och samhället. Ramverket främjar ett ledarskap som är tekniskt informerat och djupt mänskligt, vilket är avgörande för en hållbar framtid.
Referenser
Bostrom, N., & Yudkowsky, E. (2014). The ethics of artificial intelligence. In K. Frankish & W. M. Ramsey (Eds.), The Cambridge handbook of artificial intelligence (pp. 316–334). Cambridge University Press. https://doi.org/10.1017/CBO9781139046855.020
Buolamwini, J., & Gebru, T. (2018). Gender shades: Intersectional accuracy disparities in commercial gender classification. Proceedings of the 1st Conference on Fairness, Accountability and Transparency, 81, 77–91. https://proceedings.mlr.press/v81/buolamwini18a.html
Crawford, K. (2021). Atlas of AI: Power, politics, and the planetary costs of artificial intelligence. Yale University Press.
Dourish, P. (2017). The stuff of bits: An essay on the materialities of information. MIT Press.
European Commission. (2021). Proposal for a regulation laying down harmonised rules on artificial intelligence (Artificial Intelligence Act). https://eur-lex.europa.eu/legal-content/EN/TXT/?uri=CELEX%3A52021PC0206
European Parliament. (2016). Regulation (EU) 2016/679 (General Data Protection Regulation). https://eur-lex.europa.eu/legal-content/EN/TXT/?uri=CELEX%3A32016R0679
Floridi, L., et al. (2018). AI4People – An ethical framework for a good AI society. Minds and Machines, 28(4), 689–707. https://doi.org/10.1007/s11023-018-9482-5
Mayer, R. (2019). Empathy and the ethics of AI. Journal of Applied Philosophy, 36(3), 378–394. https://doi.org/10.1111/japp.12321
2025-05-22
English version of the article on LinkedIn, the original article in swedish is above
SNETT: A Framework for Ethical and Multidimensional Leadership in Artificial Intelligence
Ledartidningen
May 22, 2025
Aneth Olofsson
Introduction
Artificial Intelligence (AI) is rapidly changing how we work, communicate, and make decisions. The technology offers great opportunities but also creates complex ethical and societal challenges. Leadership is needed that is not only technically knowledgeable but also cross-professionally rooted in human values. Here, I present SNETT, a practical framework that helps us navigate the complexity of AI with empathy, critical thinking, and responsibility.
Why is a new leadership framework needed?
AI is developing at a pace that often exceeds our ability to foresee consequences. Decision-makers risk getting stuck in one-dimensional perspectives, where the possibilities of technology weigh heavier than its risks. Research shows that algorithms can reinforce existing injustices and create new power imbalances (Buolamwini & Gebru, 2018). At the same time, society’s trust in AI systems is often lacking, partly due to insufficient transparency and understanding (Floridi et al., 2018).
This is where SNETT comes in. The framework is based on the idea that the implementation of AI must be viewed from a multidimensional and “skewed” (snett) perspective, that is, seeing challenges from several angles at once: technical, ethical, social, and existential. This is especially important in organizations responsible for human lives.
SNETT Five Principles for Responsible AI Leadership
Story - The human voice at the center
Leading AI development requires listening to the people affected. It is especially important to include voices from marginalized groups that may be overlooked in tech contexts. By understanding their experiences, we can create solutions that are fair and inclusive. For example, studies show that algorithms that do not take this diversity into account reproduce discrimination (Buolamwini & Gebru, 2018).
Norm-disrupting - Challenge ingrained patterns
Technical systems often reflect prevailing societal norms and power structures. Questioning these norms is crucial to avoid cementing inequality. We need to actively develop the ability to break habitual thinking patterns and dare to ask uncomfortable questions about bias and systemic flaws (Crawford, 2021).
Empathy - Preserve the human
Empathy in leadership means seeing beyond data and algorithms and understanding how AI affects individuals’ lives, privacy, and identity. This perspective is necessary to create systems that are both ethically sustainable and socially acceptable (Mayer, 2019).
Thinking - Think skewed and multidimensionally
Critical thinking in AI leadership is about seeing problems from unexpected angles and recognizing the complexity of the technology’s effects. It requires the ability to analyze consequences at multiple levels, from the individual to society and the environment. By thinking multidimensionally and from unexpected angles, skewed leaders can find innovative solutions that balance benefit and risk (Bostrom & Yudkowsky, 2014). Thinking skewed also means realizing that one may need to think slowly.
Trust - Build trust through transparency
Trust is the very foundation for acceptance of AI systems. It is achieved through openness, clear communication, and accountability. Leaders must be transparent about how the systems work and which values guide them in order to build long-term trust among users and society (Floridi et al., 2018).
SNETT in Practice - How Can Organizations Work with This?
Implementing SNETT is not only a theoretical ambition but also involves concrete changes in working methods. For example, organizations can:
Ensure they actively review how AI is implemented, and seek the help of AI Ethics Consultants who have the ability to see from multiple perspectives, the human, the ethical, and with openness.
Recognize that new governance documents, openness, and much time are needed.
Conduct regular analyses to detect and correct bias.
Invest in leadership training for empathy and critical thinking related to technology.
Create forums for dialogue and openness regarding AI’s functions and risks.
Develop long-term strategies where social, legal, and environmental consequences are analyzed in parallel and continuously alongside technical innovations.
Final Reflection
We are at a crossroads where AI’s advances can either reinforce social problems or contribute to sustainable development. Leadership must evolve to manage this complexity. SNETT offers guidance for leading AI with an ethical and multidimensional perspective, where the human being is always the focus. We need a new major professional group: AI Ethics Consultants. By integrating critical thinking, empathy, skewed and multidimensional thinking, and transparency into leadership and with employees, we can create AI solutions that strengthen both individuals and society. This is a necessary development for a responsible and sustainable technological future.
References
Bostrom, N., & Yudkowsky, E. (2014). The ethics of artificial intelligence. In K. Frankish & W. M. Ramsey (Eds.), The Cambridge handbook of artificial intelligence (pp. 316–334). Cambridge University Press.
Buolamwini, J., & Gebru, T. (2018). Gender shades: Intersectional accuracy disparities in commercial gender classification. Proceedings of the 1st Conference on Fairness, Accountability and Transparency, 81, 77–91.
Crawford, K. (2021). Atlas of AI: Power, politics, and the planetary costs of artificial intelligence. Yale University Press.
Floridi, L., Cowls, J., Beltrametti, M., Chatila, R., Chazerand, P., Dignum, V., et al. (2018). AI4People—An ethical framework for a good AI society: Opportunities, risks, principles, and recommendations. Minds and Machines, 28(4), 689–707.
Mayer, R. (2019). Empathy and the ethics of AI. Journal of Applied Philosophy, 36(3), 378–394.
7 saker vi inte får glömma i AI-eran
1. Allt arbete är inte synligt, istället kan det vara helt avgörande.
Det finns ett arbete som inte syns i ettor och nollor: t.ex att läsa rummet, känna av energin, att känna när något är fel, att förstå när ett nej betyder hjälp.
2. Arbetsmedvetande är något mer än uppgifts-lösning.
Det är att tänka i flera lager, hålla motsägelser i huvudet, se helheter som ännu inte har visat sig. Det kan inte alltid förklaras, men det märks när det saknas.
3. Människor samarbetar på flerdimensionella sätt och därför med större precision.
Vårdpersonal vet: en blick, en tyst gest, en förändrad rytm i rummet säger mer än tre rader kod. Kommunikation är inte bara ord, det är timing, tystnad, ögonkontakt och tillit.
4. Människan har ansvar. Inte bara input och output.
Det är vi som måste stå kvar när beslutet är fattat. AI kan föreslå. Men någon måste agera. Implementera.
5. Kontext är inte en parameter, men det är verkligheten.
Ett datasystem kanske ser statistik. Men vi ser: historia, kroppsspråk, prioriteringar, skam, en blick som lyser upp. Den mänskliga hjärnan är kontextmedveten på ett sätt ingen algoritm är.
6. Arbete är relation, inte bara produktion.
Att människor tillfrisknar snabbare i trygga relationer vet sjuksköterskor och läkare sedan länge. Och det gäller alla yrken där tillit är en förutsättning för framsteg.
7. Människan får aldrig reduceras till ett störningsmoment.
Om ett system inte klarar av mänskliga variationer, känslor eller tvivel, då är det systemet som behöver justeras, inte människan.
⸻
Det finns inget allmänt svar
Det icke utbytbara mänskliga arbetet finns i många kategorier, men eftersom världen från sjuksköterskors komplexa arbete ligger mig närmast har jag exemplifierat med det. Man kan lätt hitta andra arbeten där liknande mänsklighet är helt avgörande.
AI är inte problemet. AI är utveckling. Problemet är när vi använder AI utan att det mänskliga får ta plats. Vi har glömt att det inte alltid är mätbarhet som leder till goda resultat, utan mänsklig närvaro, förmåga, omdöme och etik. Det vi känner, det vi ibland bara anar.
Människor arbetar inte som maskiner. Vi arbetar som människor. Och det är inte en svaghet. Det är själva skälet till att vi har arbete kvar att göra.
AI är här, men vi får inte glömma vad mänskligt arbete faktiskt är, och, kanske behöver vi till och med omvärdera vad som får kosta mest.
Det som inte går att mäta är ofta det som räddar liv, bygger förtroende, och får organisationer att fungera.
2025-05-28
